Sverige har alltid gått med tummen i vädret

Standard

Redan på Tage Erlanders tid , ja före den tiden ända tillbaka till tiden efter andra världskriget, på Marshallhjälpens tid då Europa införlivades och köptes upp av nordamerikanska intressen, med hemmastation i Västtyskland där USA satte upp militärförläggningar har Sverige som ett av länderna i norden legat på knä för USA. Kalla kriget tog över och satte upp laget. Militärhemligheter åkte kors och tvärs över Atlanten med sossarnas goda minne.  Generaler växlade godis mellan varandra över Atlanten. Sverige  ägnade tyskarna samma uppskattning mot den röda faran och Stalin. Inofficiellt föståss. Ledande sossar som Rikard Sandler (utrikesutskottet 1940) ville att Sverige skulle gå med i kriget mot Sovjet, under mottot ”Finlands sak är vår”.  Motståndskampen i Norge under Milorgs försorg, förbyttes och sveks å det grövsta, efter andra världskriget då ledande frihetskämpar tog ställning för USA i det kalla kriget. Följden blev att ledande Hjemmefrontskämpar  som Max Manus m.fl fick känna sig överkörda, av den nya kallakriget-politiken som tog ställning för en ny världshärskare.

Sverige följde lydigt med och nu blev det USAs ambassad som ersatte den tyska mittpunkten i Sverige. Koreakriget blev en mätare på vän och fiende, och vilken sida Sverige intog, i den koloniala eran. Sverige stödde FNs och USAs krig i Korea, med förödande resultat för miljoner koreaner som slaktades i ett folkmordsliknande krig. Israels erövring av mellanöstern, stöddes helhjärtat av Sveriges statsminister TageErlander, trots att en svensk fredsmäklare i mellanöstern (Folke Bernadotte), hade blivit ihjälskjuten av den israeliska terrororganisationen Lehi eller Sternligan,  i Jerusalem 1948.  Sverige stödde länge passivt Vietnamkriget, med ledande sossar som krigskramare (som stödet för Koreakriget). President John F Kennedy, sågs av vår regering som en progressiv kraft, trots att han trappade upp Vietnamkriget, från rådgivarstadie till truppinsatser, med förödande resultat under den långa krigsåren. Indokina kriget skördade  miljoner sydostasiaters liv. Den här mycket schemtatiska bilden, visar hur Sverige bedrivit en osmidig diplomati, som tagit parti för den tillfälligt starke, med få undantag (Palme-eran 1970-1986, var dubbel). Ja, som en liten nation förmår kanske, men vi bör vara öppna, inte låta oss hycklas. Det som sker idag inom utrikespolitiken, är fortsättningen, på en ganska sorglig inställning, till omvärldens förtryckta folk.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s