Dränk inte barnet

Standard

I går kväll såg  jag en plågsam film. En ung ensam mamma stod inte ut med sitt barn. En baby som skrek oupphörligt. De två levde isolerade och ensamma. Fattiga. En sits som idag är oändligt vanlig i Sverige, där ensamma mammor med erbarmligt dålig ekonomi frodas i allians-fattigdom. Ensamma mammor är inget att sats på befinner sig utanför arbetslinjen. Står inte vid löpande band som kugge i oljat maskineri, begjuten av nya skattesänkningar.

Jag tänker på det när FN med USA i spetsen låter sina militära vidunder bomba lybier, de ensamma mammorna kommer att skrika än högre än vad Khaddafis stormtrupper lyckats väcka. En korkad vänster i väst applåderar. Man skäms, vi och dom, dupliceras, mångfaldigas. Det är som när exIrak ockuperades, och interventionsvänstern applåderade så händerna rodnade. Nu enas libyerna mot en ny fiende, med folkrätten i ryggen. FNs och USA-koalitionens eventulla bombningar mot Libyen strider mot FN-stadgan.

Annonser

One response »

  1. När NATO bombat klart kommer man med en ny plan: Låt oss (läs USA) bygga en liten bas för en sisådär 5000 man.
    och så kan ni få lite demokrati på köpet…

    ”Interventionsvänstern” skriver du. Så rätt du har.
    Dom finns mitt ibland oss. Hugaligen. Världspolisens apologeter. Usch!

    Fast de klär sig gärna i rött. Med röda fanor mot röda fanor, skulle antagligen Mao sagt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s