Monthly Archives: april 2008

Pungsparkarna mot Kina. Gäsp.

Standard

Våren 2008 -just nu- pågår pungsparkar mot Kina. Något inom mig dras åt. Snörper till. Underdoggen vaknar. Gäsp ännu en taskspark från romanförfattaren Lena Andersson, hon med förorten. Kina är skit de som försvarar Kina är skit. Särskilt Jan Myrdal.

Någon -som jag inte gitter minnas namnet på- har skrivit 212 sidor skit om Kinakännare- Gäsp….jag går och lägger mig i hundkojan igen.

Annonser

Jan björklund förstår inte sig på matkunskap ?

Standard

Utbildningsministern utbrister i radio ; det är förödmjukande (för eleverna) att hålla på med matundervisning i tre år; ”Ett år räcker”.

På Gastronomihögskolan i Närke torde dom vrida sina händer och hålla sig för skratt. Mat är ju inget man lär sig på ett år. Mat är är en livslång kunskap om man nu inte äter köttbullar och plättar, enbart. Grundkunskap tar säkert tre år. Sedan återstår resten, upplevelserna i matlivet. Förädlandet av de nya upptäckterna.

Stockholmspolitiker skördar vad dom sår.

Standard

Moderaten finansborgarrådet Kristina Axén Olin avgår. Hon sår vad hon skördat. Ett omänskligt Stockholm har hon byggt. Med lie har hon och de andra moderaterna privatfinanserat skolor och sjukhus. Penningen har varit (är)  allenarådande. Ett kallt klimat har Stockholmarna fått reda sig i. Man kommer inte från misstanken att Kristina fallit på eget grepp; den ohyggliga profitjakten som skapar en knivskarp miljö. Vassa eggen gick hon själv mot.

Hon kan trösta sig med en väl tilltagen borgarrådspension. Stockholmarna -de som inte är  väl stadda- får istället höjda hyresavgifte  s.k marknadshyror,  och annat skit,  som borgarrådet och hennes parti, skapat genom åren.

 

Mord fascinerar

Standard

Tidningarna har under en vecka varit djupt förankrade i kriminalgåtan hur en liten flicka kommer bort. Varenda liten tuva har undersökts. Fotograferna har trängt in i myllan i jakt på den försvunna flickan. Läsarna kan indentifiera sig med flickan och historien. Svensk granskog blandat med björk. Matpauser i frivillighetssökandet. Termosar och mackor i konfernshotellet,  som modern driver i det lilla samhället.

Världsgåtorna får vänta. Hur många barn som dör i Darfur eller annorstädes på den Afrikanska kontinenten, för att Världsbanken lagt embargo på välfärden. Det är icke relevant, och förvandlas till en cynism. Få vågar jämförelsen ens för sina närmaste.

Flickan hittas död. SMS skickas;;;  tänd ett ljus;;;  medan bombplanen just släppt sin dödslast i Afghanistan. Sju afghanska barn dör i en för svenskar okänd provins. Tänd ett ljus………

Jan Josefsson gör skandalteve

Standard

Somliga super bort sin karriär politiker och annat. Andra är dåliga usla journalister,  och gör karriär på att sabla ned och förgöra enskilda. Janne hade bjudit in Jan Myrdal till programmet jag nämner den 10.04.08. Eftersom jag jobba bad jag min fru spela in programmet.

Det blev Jan Myrdal mot ett drev vars uppgift var 1. att inte debattera. 2. att inte släppa fram Myrdal mer än några sekunder i taget och  att hugga av hans försök till vettig resonemang. 3. att inte på allvar lyssna till de två kinesstudernade som inte sympatiserar med huligankampanjen mot Kina som pågår i svensk massmedia. De två pojkarna hade kunnat ge programmet en inramning värd namnet, tillsammans med Jan Myrdals kunskaper, om Kina.  Så fort de två unga kineserna pratat lät programledaren en lite äldre kinesisk  kvinna, Wang  ( antikvitetshandlare) som gjort pengar på sin anti-kinespropaganda i Sverige, gripa in och korrigera de två unga kineserna. 

Komikern Claes Malmberg skrek i örat på Myrdal ohämmat om 1,5 miljoner kineser, som ”dödats” under kinsernas ”invasion” av Tibet,  1949 osv. osv.  Jan replikerade att då hade alla tibetaner således dödats och att komikern ljuger. Alllmän tumult i lokalen vilket var programledarens avsikt;

nämligen att få Myrdal att vid komikerns ord; ”då går vi då.”………..tåga slagen ut ur lokalen.

Att Kina är ett mittens rike och tillsammans med Indien  en jätte som reser sig, oavsett vad lilla blinkfyren Sverige  tycker , rör inte Jan Josefsson och idioterna runt honom.

Förre justitimnister  Bodström junior smörade ovanpå lasset i ”Debatt” om mänskliga rättigheter; han som skickar folk till tortyr i Egypten och lovar att göra det samma igen om det behövs som han säger; Mot FNs hårda kritik av Sverige och utvisningarna  av de två nämnda egyptierna.  

Skam Skam över svensk teve.

Vem vill ha ”Filter”?

Standard

En ny tidning har fötts ”Filter”. Tidningen föddes med kejsarsnitt. Bäckenet var för trångt. Tidningen säger sig handla om det nära och personliga. Låter det bekant. Som brev. Hej vad gjorde du igår ? Berätta. Tidningen ska bekostas av annonser. Trodde nätet hade snott alla……..Nå jag ska inte kasta ut barnet. Dock sätter jag en peng på att ”Filter” inte finns nästa år vid den här tiden. Eller att redaktionen håller på att tömma sina fickor eftersom annosörerna uteblir. Förmodligen behövs ett djupare tag i verkligheten än det personliga, för att locka läsare. Jag säger bara bloggen. Närmare köksbordet är det svårt att komma. Känner svettdropparna. Det är ju ansträngande fysiskt att skriva. Ju hetare ämne ju fler svettfläckar i armhålan. Jag tror man måste gå utanför det personliga för att få folk att köpa en tidning. En upplyftande agenda. Det personliga har sin plats men som en del av en vidare historia; Vilken är det ”Filter” ?

Hur vi ska tycka

Standard

Hur vi ska tycka har nu nått statens pulpet. Forum för levande historia är en del av en debattdödande agenda. Regeringen och makten för nu fram genom det nya projektet;  ”Kommunismens brott mot mänskligheten” en fortsättning i statstyckandets konst. Skolor och utbildare kan med facit från staten instrueras i rättlinjigt tänkande, som inte oroar vare sig kreti eller pleti, som inte är intresserade av vetenskapligt tänkande och rotande, i historia. Hoppet är att medborgarna stillatigande med öppet gap sväljer den lugnande medicinen. Medicinen utesluter problemframställning som är signifikant,  för ett tänkande samhälle. Istället för att som i den bruna historien anstifta bokbål,  vyssar den svenska staten våra tankar,  innan desamma hunnit till bokbeståndet. I annat fall eftersträvar staten att den gode medborgaren väljer tankar,  som staten implementerat,  i den stackars medborgarens hjärna. Den tveksamma nyttan är att tankegodset spär på fördomar,  som vi alla bär på;  i mindre och större utsträckning.