Lennart Kjörling påstår i några rader i senaste www.flamman.se Utrikes, att Khadaffi ”inte var antiimperialistisk hjälte”. Om vi tar bort den subjektiva delen så var Khadaffi, hängiven motståndare till den sionistiska staten Israel, som han avskydde. Han började sin politiska bana med att tillsammans med Egyptens Anvar Sadat (Nasserismen inspiratör) jobba mot sionismen, han eldades av katastrofen under 6-dagarskriget, då Israel förintade egyptiska stridskrafterna på känt maneér. Kadaffi var också en panarabit, alltså ville ha en enhetlig arabisk front (med sig själv i toppen), mot USA, och väsmakterna. Han ville också -och gav- befrieserörelser i världen pengar, i sin kamp i de olika länderna. Därför var Khadaffi, en nagel i ögat på 1. sionisterna 2.imperialiseterna.
Att som Lennart Kjörling i Flamman nummer 43 sid 10, med någon rad förbise den libyska historien, förstår jag inte syftet med. Kan det vara för att skydda Vänsterpartiets bleka insats i angreppet, mot en självständig stat, med Natos flygbombardemang, som är bakomliggande orsak ?