Monthly Archives: april 2009

Mexicos barnarbete och Afrikas barndödlighet är det verkliga problemet

Standard

Nyhetschefer slickar sig om munnen. En ny sjukdom härjar i Mexico. En influensa härjar i Mexico, människor har dött.  Nå, det borde stanna vid det. Istället jagar massmedia  i nord, upp en krisstämning. Bilder på munskydd hos mexicaner, och piloter med munskydd från nord, hetsar upp stämningen ytterligare. Jag skulle vilja säga helt i onödan. Ty världen är redan ond. Handelsbalansen i världen med det käcka tilltalet frihandel, skonar ingen fattig i vare sig Mexico eller Afrika. Europeisk och amerikansk protektionism alstrar död. Till Mexico känd för sin majsodling, skickar USA genmodifierad snabbväxande majs. USA har patent  på genmodifierad majs. Byar i Mexico släcks ned Döden kommer, och urbanisering för dem som överlever svälten/sjukdomarna. De fattigaste i Mexico kan inte gå i skola, frihandeln knäcker dom liksom korruptionen. Små barn står i trafikstockningarna i landets alla städer och säljer Bubbelgum. Som  vuxna blir barnen billig arbetskraft. Dom kan vare sig läsa eller skriva. Tiden räckte bara till att sälja tuggummi. De s.k mänskliga rättigheterna som den fria världen utbasunerar vid hälsokonferenser världen över, är förhandlingsbara. Bara det rätta priset infinner sig hos aktieägarna i det rika nord.

I Afrikas byar är situationen särskilt illa då gästarbetarna från Senegal/Kongo/Niger/Mauritanien måste åka hem då Spanien/Italiens/Frankrikes ekonomi har gått i stå i Globaliseringsprocessen. Snabba pengar i form av värdepapper har nått vägs ände. I vägs ände får de fattiga betala. Dubbelt. Liemannen knackar på. Läkemedelsindustrin slickar sig om munnen då WHO och Världsbanken kräver social missär för att överhuvudtaget låna ut pengar till tredje världen. Priset på medicinerna sätter läkemedelsindustrin i nord. Liemannen hinner oftast före i en Globaliserad värld, där vinstkraven skördar fler offer än någon pandemi hinner med.

Sensationella uppgifter om antalet dödade amerikaner i Irak

Standard

Om uppgifterna från amerikanska Accounting Office och Association of  War Veterans of America stämmer, är siffrorna på antalet dödade amerikanska soldater i Irak sensationellt höga. Sedan 2003 uppe i 35.000-40.000 soldater. 164 000 stridsaktioner mot ockupanten enligt amerikanska Accounting Office rapport daterad juli 2008. Att den amerikanska ockupationen åsamkats så stora skador, att den kommer att behöva fem år för att modernisera sitt krigsmaskineri, enligt Baker-Hamilton-kommissionens rapport.

Flera än 150 000 fysiskt skadade och psykiskt funktionshindrade soldater. Antalet självmord har ökat år för år.

Motståndet finns i tre fronter, Fronten för Jihad och förändring, Politiska Rådet för irakiska Motståndet samt Högsta Kommandot för Jihad och Befrielse.

Dr Muthanna al Dhari från Muslimska lärdes förbund i Irak är av säkerhetsskäl bosatt i Amman I Jordanien varifrån han rapporterar mycket glädjande nyheter om motståndets styrka i Irak.

Vill du läsa en lång intervju med honom läs veckans Proletären nr 17 2009.

Sverige i topp i Europa i fråga om våldtäkter på kvinnor

Standard

Nu är det bevisat Sverige leder våldtäktsligan i Europa om man ska tro teve/radiosändningar idag. Förmodligen är alkholen en utlösande faktor som det heter så oroväckande. Då spelar vår lagliga Systemen-politik/utskänkningskultur en bidragande roll. 46 våldtäkter på 100.000 invånare eller 5000 per år. 11 europeiska länders forskare har analyserat fram denna inte så angenäma siffra för svenska män på fyllan. I ljuset av detta är det inte psykiskt sjuka som är tickande bomber i samhället, som de orättvist fått heta. Vilken skändning av sjuka. Istället är det småfulla och aggressiva svensöner som är de tickande bomberna. De flesta fångar på anstalter har alkoholproblem i botten. Det är möjligen dags att be dom psykiskt sjuka om ursäkt. Det  kanske är din alkoholpåverkade granne som  är den presumtiva risken att våldföra sig på en kvinna. Inte en psykiskt sjuk som det hetat efter Anna Lindh mordet bl.a.

Ericssonchefen pissar längst

Standard

Visst ska vi ha bonusar säger Ericsson-chefen under den värsta ekonomiska krisen i världen. Våra chefhannar vill tävla med varandra. Pengar är krut. För att skjuta längst krävs rejält med krut i bössan. Det är känt att ledarskapet samlas för jakt då och då. Jakt är som företagande; du bestämmer. Andra plockar upp. Så bonusar är inget konstigt för jaktsällskap. Mediadrevet svalnar av vi siktar framåt. Jakten fortsätter med vin-kvinnor-sång och en och annan råbock., säger Ericsson-chefen medan han stiger in i privatjet till nya spännande möten. Pengar är inte garant för en lyckad fest dock en viktig komponent flinar Ericsson-chefen till svar.

Stefan Lindgren mot mediadrevet

Standard

Jan Josefssons Debatt som gick i repris igår eftermiddag var bra på en punkt. Stefan Lindgren lyckades med det ingen gjort innan. Han klargjorde att solidaritetsarbetet för Kampuchea i mitten och slutet av 1970-talet ägnade sin uppgift att försvara Kampuchea mot inkräktare från främmande länder,  inklusive Vietnam, och framförallt krävde ansvar från världens ledande supermakt som bombade landet till grus nära vietnamesiska gränsen.

Solidariteten med Kampuchea är inget man kan ångra, som en viss Gunnar Bergström som gjort ångerresa till Kampuchea för att be om ursäkt. Bergström har sammankopplat händelser i landet (som solidaritetsrörelsen inte visste om) med  solidaritetsarbete för Kampuchea på 1970-talet.

Kan man solidarisera sig med något man inte känner till ? Nej men det hävdar vissa tyckare som kräver avbön från solidaritetsrörelsen med Kampuchea på 1970-talet. Bergström som var på propagandaresa till Kampuchea tillsammans med bl.a Jan Myrdal sälla sig till mediadrevet, som okritiskt bankar in det Kissinger och company av allt vill höra, och gömma sig bakom.

Vi som är kritiska mot utvecklingen i Vietnam efter Indokinakriget ändrar inte vår åsikt om solidaritesarbetet för att Vietnam ändrarde kurs efter kriget och själv blev ockupant.  En av ”de våra” har t.o.m skrivit en bok om solidaritetsarbetet med Vietnam.  Solidaritetsarbetet med Vietnam kan ingen ta ifrån oss. Inte heller kritiken mot Vietnams herre-folkspolitik i Kampuchea efter indokinakriget. Det gör inte att vi tar avstånd från vår insats i det långa solidaritetsarbetet med Vietnam under 1960 talets slut, till 1975.

Hur ser det ut i Kampuchea idag ?  Carl Bildt vet han pimplar olja där tillsammans med andra nykolonialister genom Lundin Oil AB. Befolkningen i byarna i Kampuchea vet också hur det är idag. Hela byars livföring har ändrats då skogen avverkats ända till byars husgrunder. Det vet också de barn som råkar ut för trafficking. Kaoset i globaliseringens Kampuchea har förvandlat landet till offer för snabba pengar för främlingar utifrån. Som på gamla franska kolonialtiden, fast om möjligt värre. Naturförstörelsen har accelererat med dennya snabba tekniken som moderna skogsavverkningsmaskiner innebär. Inte undra på att massmediadrevet mot Pol-Pot och company har uppbackare i de stora tidningsredaktionerna. Symbiosen kapitalet- tidningsägare-journalister är känd, fikar ur samma kopp.

Kissinger och hisorieförfalskarna

Standard

Innan Kissinger är död måste han ställas inför domstol som rådgivare och senare utrikesminister åt Nixon under det blodiga 1970-talet i Indokina. Bombningarna av Kambodja/Kampuchea tillhör historiens värsta. Omkring 2,5 miljoner ton bomber fällde den amerikanska regimen över Kambodja. Först var bomningarna hemliga. Man bombade max 6 km in i Kambodja och Kissinger säger i sina memoarer vid upprepade tillfällen att det ”inte fanns någon kambojdansk befolkning i bombområdena. Varför var då bombningarna hemliga inför kongressen ?  Hur visste Kissinger att inga mänskor, förutom vietnameser uppehöll sig under bombmattorna ? Svar; han visste det inte.  Eller ännu hellre, han visste att dom dog. Bombningarna vara hemliga enda tills det inte gick att hålla dom hemliga, och det blev vardagsmat och öppet, att bomba Kambodja med folkutrotning som följd. Pentagonarkiv som öppnats talar för att minst 600.000 kambodjaner dog under bombmattorna.

Till saken och historierevisionismen hör att det s.k internationella samfundet bara vill ställa Röda Khmerernas ännu levande ledare till ansvar. Folkrättsbrottet de egna ledarna  är skyldiga till, bör ställas i proportion till såväl USAs krigsbrott som Vietnamesernas brott mot Kampuchea då vietnameserna  invaderade landet och drev bort landets regim från makten. Vilken rätt hade Vietnam i sin invasion av Kampuchea och hur många kambodjaner dödade vietnameserna ? Inget svar i den internationella revisionistiska debattfåran. Var är liken efter USAs bombmattor begravda ?

Solidariteten med Kampuchea var stor inom en del av den svenska vänstern under 1970-talets senare del. Inget konstigt eftersom Vietnamkriget och bombningarna av Kambodja var samma krig. Att en stor del av vänstern fortsatta att stödja landets oberoende inför hotet från Vietnam var riktigt. Det var en konsekvent handling att stödja landets oberoende. Lika konsekvent som stödet till Vietnam hade varit. Vad som hände inne i landet i vissa fångläger, var saker som inte den svenska vänstern kunde se eller höra.  Att i efterhand ta avstånd från en självklar solidaritet ter sig över måttan falskt. Det är att göra våld på  sig själv, och den konsekventa solidariteten med länder som är invaderade, och vars självständighet är satt under främmande makts stövel.

Att ställa bara Röda Khmerernas ledare till svars idag och inte Henry Kissinger, den värsta krigsförbytaten av dem alla är inget annat än hyckel.

En urvattnad FN-konferens som fastställer vi och dom

Standard

FN-konferensen mot rasism har blivit en uppvisning i hyckleri. 24 EU-staters ambassadörer tågade ut i en gemensam aktion riktad mot Irans utpekande av Israel som en stat byggd sionismens grund. Ett uttåg som är et finger mot tredje världens fattiga.  Ahmadinejad tar upp Afghanistankriget som exempel på en gammal muslimsk kultur vilken blir utsatt för ockupation av främmande trupper från USA påhejad av det sionistiska Israel. Han frågar sig om fred har upprättats i Afghanistan enligt USA-adminstrationens intentioner om detsamma. A konstaterar att drogproduktionen som det andra insitamentet för invasionen inte minskat sedan ockupationen av Afghanistan 2001. Tvärtom. Vidare klandrar Ahmadinejad USA för att använda miljarder av dollar för Irakockuaptionen, som adminstrationen tar från ”det amerikanska folket”.

Man kan konstatera att rasismkonferensen blottlägger västvärldens fastklamrande vid vi och dom. Dom är den fattiga tredje världen som ska nöja sig med Eurocentristiska tolkningar av begreppet rasism, skräddarsydda för ländernas nykoloniala agenda. Tredje världens länder ska underordna sig och inte sticka upp. Ledare som tar allvarligt på motsättningarna i världen och som vågar manifestera olikheten mellan vi och dom ska brännmärkas. I SvD idag påstår en mellanösternjournalist att A från Iran använder kritiken mot nords förtryckarpolitik mot tredje världens folk för valstrategi, för det kommande valet i Iran. Orättfärdig anklagelse med tanke på vad som händer i Gaza, Irak och Afghanistan.

EU och statsmännen från federationen vill fortsätta plundra Afrika och tredje världen ifred. Man hycklar i begrepp som frihandel och påstår att världens handel görs på lika villkor. Marknaden är demokratisk. De handelshinder EU sätter upp mot utvecklingsländerna i Afrika är demokratiska. Folkförflyttningarna från fattigdomen ska stoppas med våld. EU håller på att militariseras i snabb takt.

Massakern i Gaza ska undertryckas av EUs medlemsstater de som vågar peka ut huvudfienden i området ska uteslutas från FN-gemenskapen med antidemokratiska uttåg, när sanningssägare tar ordet.

Kolonialismen lever Sveriges utrikesminister deltar i den orättfärdiga uppdelningen av världen i vi och dom.