Monthly Archives: juni 2009

Jan Björklund utnämner Iran till mellanösterns värsta diktatur

Standard

I sitt Almedalstal i Visby på Gotland under politikerveckan utnämner Sveriges utbildningsminister Iran, som mellanösterns värsta diktatur. Som bevis hänvisar Björklund till en ung kvinna blott sexton åring som blivit hängd, för att en 50-årig man våldtagit henne ett antal gånger, och tonåringen sökt rättvisa i saken. Om det är sant eller inte vet jag inte. Vad jag vet är att i grannlandet  Afghanistan beter sig Voice of America än mer oanständigt, då Voice of America släpper bomber från den nyaste tekniken flygplan; obemannade farkoster som låter granater regna ned över byar och platser, i detta av krig sargade land. Då dör såväl ettåringar som sextonåringar.  Detta vill Jan Björklund accelerera och skicka ytterligare soldater till. Björklunds parti är det parti som strider mest för okonventionella grepp i centralasien, som placerar Sverige i ett krigiskt ljus. Ljusår ifrån det fredliga budskap,  som Sveriges regering stod för på 1970-talet, för att ta ett historiskt nära exempel. Jan Björklund deltar i det efterkoloniala arvet som innebär att bibehålla status Q och greppet om tredje världen. Naturresureserna där är för värdefulla att släppa ifrån sig. Afghanistankriget sätter Sverige på den aggressiva koloniala kartan under täckmantel av demokrati.

Att ställa det i motsats till det av Björklund påstådda juridiska illdåd i Iran är nödvändigt då begreppet ”att kasta första stenen” i detta fall blir ” att ”kasta den största stenen” i sådana fall gör jag det gärna mot denna Vocie of America kollportör.

Jan Björklund vill införa ungdomsdiskriminering

Standard

Hur ska man annars tolka utbildningsministerns förslag att ungdomar ska vara billigare objekt för arbetsköparna än äldre kollegor. Har en arbetsköpare behov av arbetare/tjänstemän kan han få realiserade ungdomar att jobba åt sig. Det finns en motsättning här. Varför ska ungdomar starta som underbetalda och få en dålig lönekurva redan från start ? Björklund plockar poäng hos arbetsköpare och någon enfaldig som tror att sättet Björklund resonerar på är arbetsskapande.

Det är knappast lönen som bestämmer om arbetsköpare ska anställa folk ? Snarare är det efterfrågan på varor och tjänster som skapar arbete. Ur det djupare perspektivet ter sig utbildningsminsterns förslag som en form av ryggmärgsreflexer utan egentlig respekt för vare sig fakta eller ungdomar. Tankegodset som rör sig hos Björklund i detta fall torde komma från någon form av innehållsbrist. Samtidigt är det det vanliga frieriet för marknadskrafterna som alltid vill ha det billigaste priset oavsett samhällseffekt som de auktionärer marknaden är. Jan Björklund ser billig ut i detta förslag som förslaget självt.

Vem tjänar på att göra Iran instabilt

Standard

Protetserna mot det förmodligen giltiga presidentvalet i Iran kräver en särskild betraktelse. Den blott 25-åriga kvinnan Neda som blev skjuten utanför sin bil har blivit huvudsymbol för ”reformisterna” och  utlandet,där iransk opposition finns boende. Irans president Ahmadinejad säger att det behövs en utredning för att blottställa vilka krafter som ligger bakom mordet. Jag tror inte presidentens uppfattning är kontroversiell, eller falsk. Det finns länder där inhemska  politiska mord är legio som i Ryssland och Israel. I Ryssland är politiska mord vardagsmat. Ofta är det journalister som mördas. Journalister som blivit för närgågna regimen Putin. I Israel beställs politiska mord på obekväma palestiner som har ledande ställning inom Hizbollah eller Hamas, och förr i al´Fatah.

När det gäller Iran förekommer maktkamp inom den högsta hirarkin, oftast inom råmärken för legal opposition. Att politiska mord skulle vara en metod att bli av med meningsmotståndare i toppen har jag inte sett. När det gäller att fokusera en kvinna som Nada, faller det väl in i den från väst ackompanjerade feminstkampanjen mot Iran. Kampanjen vänder sig mot kvinnor med burka och slöja, utan att höra med kvinnorna ifråga om lämplighewten med kampanjen. Rörelsen har spridning långt ut på vänsterkanten i Sverige. Att Voice of America underblåser uppror i sina egna syften är klart och en välkänd omstörtande verksamhet.  Från kanalen skickas oppurtuna välklingande toner. Att landet där rösten operar har inre problem gör det lättare för imperiemakten att få sin röst hörd, och ”bekräftad”. Det skedde i Ungern inför Ungernrevolten 1956, liksom i Kina under Himmelska Friden-oroligheterna för ett antal år sedan. Syftet är uppenbart; att skaka ett land sina grundvalar, och få igång en ”reformation”. Det görs inte i vällovligt syfte. Det är frågan om omstörtande verksamhet av främmande makt. Oroligheterna som uppstår behöver inte främmande makt ta ansvar för, då det i yttrandefrihetens- och demokratins namn inte är omoraliskt att försöka upplösa ett styrelseskick. Länder som inte samarbetar och är orosmoment i imperiemaktens jakt efter regioner som är lönsamma för affärerna ligger i farozonen, som Iran. Iran ligger mellan Afghanistan och Irak, och är regionalt och geopolitiskt intressant för USA/Israel. Buisness as usual alltså.

Sveriges utrikesminister väljer en en unik väg blir underjording

Standard

Mig veterligen har aldrig en svensk utrikesminister gått under jorden i en för annat land viktig brännande fråga. Lördagen den 27 juni dagen efter kränkningen av Iranskt ambassadområde väljer vår utrikesminister att göra sig oanträffbar för massmedia. Med tanke på den svenska utrikesministerns oändliga svada, och i vanliga fall kända behov av att uttala sig i utrikesfrågor i  mest skillda fall, är det än märkligt och diffust, att Carl Bildt gör sig inkongnito, i fallet med den Iranska Stockholms-ambassaden. Med tanke på att Iranska utrieksministeriet i Teheran har protesterat  mot attacken på den Iranska ambassaden i Stockholm, är tystnaden från Sveriges regering än märkligare. De svenska journalisterna har valt bort frågan om Carl Bildt, däremot rapporteras i Svenska Dagbladet söndag den 28 juni att ”svensk-iranska ungdomar i Stockholm, gett polisledningen blommor, för att svensk-iranier i Sverige fått demonstrera mot regeringen i Teheran”. En märklig händelse då polisen (Inklusive SÄPO) kritiserar sin egen oförmåga, att hålla den iranska ambassaden fri från inträngande demonstranter. Ungdomarnas tacksamhet torde bero på okunnighet, att Sveriges grundlag tillåter demonstrationer, och att polisen har att  lyda grundlagen.

Vad hade hänt om Israels ambassad hade attackerats av demonstranter

Standard

En retorisk fråga måhända. Men ack så relevant efter attacken mot Irans ambassad av tre huliganer som slog sönder ambassadbilarnas rutor, och attackerade personalen. Athena Farrokhzad och Hanna Hallgren berättar om attacken på den Iranska ambassaden, i dagens Schipstadtidning. Vad dom glömmer i sin berättelse (som den förmenta vänstern för det mesta gör), är om det är okey att attackera ambassader, och vilka skyldigheter besökare av dito har. Attack på utländsk beskickning är att betrakta som intrång i främmande land. Du måste som bekant ha pass och passera passkontroll, vid inträde i främmande land. På ambassader är du tvungen att ha legitimt skäl att uppehålla dig där. Konstigare är det inte. Det är anmärkningsvärt att svenska UD med Carl Bildt som chef, inte tar till orda när uppenbara övertädelser sker. Att som demonstranterna skrika att man är ”iranier och har rätt till sitt hus”, är dumheter och ointelligent, eftersom ambassaden är den ”sittande regeringens” (Iran)  beskickning.

Varför tar UD och Carl Bildt inte till orda ? Det har blivit kutym att Sverige och EU inte försvarar valresultat, då det gäller regimer som är ”opålitliga”, och säger sin mening t.ex när Irans president nyligen läxade upp västvärlden i FN; för västvärldens självklara rätt att dela upp världen mellan sig, och stödja diktaturer som accepterar kolonialismen. I ljuset av det är det legio att Carl Bildt och company håller tyst.

Frågan kvarstår;  vad UD och Carl Bildt hade sagt om Israels ambassad hade blivit attackerat och förtrampat av politiska ligister. Förmodligen hade Carl Bildt tagit till orda tillsammans med den israeliska ambassadören. Upp till svar UD och Carl Bildt, gäller inte  samma måttstock för Irans ambassad.

Ovärdig demonstration vid Iranska ambassaden idag

Standard

150 personer har under flera dagar demonstrerat vid den Iranska ambassaden i Stockholm. Idag bröt helvetet lös som en kvällstidning skriver då maskerade demonstranter kastade sten och trängde in på ambassadområdet. Inte ens under de värsta Vietnambombningarna lät den rasande massan sig  provoceras till huliganism och brytande av den diplomatiska immuniteten, som innebär att demonstranter nöjer sig med vokabulära protester, överlämnande av skrivelser och dylikt, till ambassadpersonalen. Att demonstranterna mot den Iranska regimen inte iakttar  respekt för diplomatisk sed,  talar mot demonstranternas avsikt och skadar deras sak. Polisen som brukar vara snabb att fängsla huliganer lät förstörarna löpa, förutom att indentifiera förövarna. Med tanke på kränkningen av ambassaden är polisens milda åtgärd anmärkningsvärd.

Så hjälper USA och Sverige unga kvinnor i Afghanistan

Standard

För att få ”gratis” utbildning har den elvaåriga afghanska flickan Grana fått avvara sin familj. De mördades av en misilattack från ett av USAs bombplan över Afghanistan, för tre månader sedan. USA brukar i sin reklam för kriget i Afghanistan, påstå att landet är där för att uppgradera de afghanska kvinnornas sociala roll i samhället. Ja, överhuvudtaget är USA och för all del Sverige, i ”det efterblivna Afghanistan” för att bygga demokrati. Byggstenarna är anpassade efter synen på mänskliga rättigheter som vi genom skicklig mediahantering tacksamt tar emot. Våra tidningsledare är fyllda med slogans om den västliga demokratins förträfflighet.

I Granas fall är räkningen ganska kostsam, (utom att svenska Rotary betalar Granas utbildning framöver), om nu ett (av bomber) amputerat vänsterben, liksom en amputerad vänsterarm räknas, och en förlorad familj.  Den nyvalda presidenten i USA en ny Messias, kommer att skicka ytterligare amunution/manskap, till det ”underutvecklade Afghanistan” där kommer vi att få uppleva flera unga kvinnors öden, vi får läsa det snart i vår människorätts-aktiva massmedia. Stödet i nya bombningar av byar och städer och kanske ett och annat bröllop (al´Qida-anhopning), är fastmurat i massmedia. inte bara uttalat högertidningar,  också i odefinerade ”vänstertidningar” med socialdemokratiska ledarspalter.

Fredsrörelsens apeller om mat istället för bomber, har hitintills  klingat ohört. Feministrörelsens apeller om kvinnors rätt i Afghanistan har dock uppmärksammats, avslitna lemmar och dödade familjer till trots.

Var tapper afghanska kvinna, se oss som skälmar och skojare,  fräls oss  med era lemmar och liv.