Hej Olof Palme

Det är 25 år sedan du dog. Orättfärdigt. Inte orättvist. Det förra begreppet stod ju för dig. Du sa att orättvisa är tvång. Att bota orättvisa är att tvinga. Nå din död var orättfärdig. Du var dock ingen enkel person att begripa. Du samtalde med Frelimo i Mocambiq samtidigt som du låste in yttrandefriheten i Sverige. IB. Men man kan försonas. Tiden leker -inte alla- men många sår. Jag tror att du ogillar det du ser på jorden just nu. Småbarn i Afrika som fortfarande dör av hunger. Till trots om den s.k globaliseringen. Du står för den säger du. Men varför ? Den leder bara till lidande för folk och orättvisa. Hur kan du..nej jag förstår att du vacklar. Ekonomi har ju inte varit din grej. Du är emot EU säger du. Du säger att jorden är större än Europa. Där kan vi mötas. Det innebär att Sveriges självständighet är intakt. Att vi själva kan bestämma vår utrikesepolitik. Det innebär att vi själva bestämmer över vår valuta. Det är avgörande skillnad till dina sossekamrater i utförsbacken, i en tid då privatiseringen är allt för dessa kamrater. Din kollega Ingvar Carlsson inledde processen med att svika dig. Ja, han förde in oss i EU utan att fråga folket. Kan du inte spöka för honom. Dra honom i örat. Du har hela mitt förtroende om du tar Ingvar och Göran i örat. Du kan också spöka för Mona Sahlin inatt. Ryck av henne täcket. Slutar detta korta brev. Med hälsningar.

Vänstern har vaknat i Wisconsin USA demokraterna flyr fältet till delstat

Äntligen utbrister många. USA-vänsters vagga har börjat röra sig. Anslagen mot fackföreningsrörelsen har varit många sedan president Reagens tid på 1980-talet i USA. Nu verkar nordamerikanerna har fått nog. Bankskandalerna, Krigsbudget, lönenedpressning etc, har fått fackföreningar i Wisconsins att agera. Folk har helt sonika ockuperat delstatskongessen med sovsäckar, och förnödenheter. Demokrattopparna i delstatskongressen har flytt till grannstaten Illinois. Republikanerna är vansinniga, och vill att polisen ska ingripa i den demokratiska processen. Upproret har spridit sig till fem andra delstater, och fackföreningen i USA  radikaliseras markant. President Barak Obama är ljum till upproren. Kanske är han rädd att förlora kontrollen över sina väljare. Nordafrika har nått USA om än i mildare form.  

När ska svenska arbetare reagera över trakasserierna mot fackföreningsrörelsen i Sverige, som bl.a tagit sig i uttryck i a-kassehöjningar, och slag mot det allmänna, och välfärden ? Teapartyrörelsen har anlänt till Wisconsin inte oväntat. Vem tar Obama parti för ?

Låt inte Libyen bli ett nytt Irak

Det finns risk att Libyen blir ett uppdelat land. Att Nato och USA går in eller någon annan makt på order av ovanstående. Humanitet anges då som orsak. Folket i Libyen måste vara på sin vakt mot kidnapping. Balkanisering är gammalt och beprövad metod för att  söndra och splittra läner för att fiska i grumligt vatten, i detta fall i olja och gas. USAs regering har uttalat sig i den riktningen och har utan FNs medverkan utverkat embargo mot Libyen, som behöver internationellt stöd, för sin pågående folkrevolution. Upproret kommer störta Khaddafi det är en tidsfråga. Khaddafi måste ses i ljuset av att han enae landet mot USA då han kuppade igenom makten över landet. Det finns ingen anledning för vår utrikesminister Carl Bildt (m) att  ”utlysa ledare”,  i vare sig Libyen, eller andra länder, däri har karln rätt. Det han kan göra är att stödja upproret i allmänna ordalag.

Cecilia Malmström (fp) EU-kommissionär säljer taskiga bilar

När det gäller pengar och värdepapper talas det varmt för globaliseringen. Det har blivit ett närmast gudomligt mantra bland EUs byråkratvälde. Där tar globaliseringen slut. Plötsligt reser sig en mur,  i Italien och Grekland och Spanien. När gäller det människor. Vilka är det som fyller vårt klot ? Människor och djur, kan man förmoda. De som står oss närmast.  Om man inte är EU-kommissionär. Ty då tar man fram stridskartan, spänner ögonen i densamma, och uttalar guterala ljud, om hur gemenskapen bäst ska skyddas,  för – människor-. Värdepapper och pengar har ett högre värde för EU-kommissionärerna, de kan spilla över i aktiefonder, och andra för vanligt folk,  inte förunnade värden. Gemenskapen i Europa som Cecilia Malmström talar om, är en falsk,  prånglande ordmassa, som när bilhandlare säljer taskiga bilar.

Därför skakar EU nu i sina grundvalar då folket  inom EUs krisländer som Grekland och Irland, inte vill betala notan, från bankerna och spekulanternas festligheter, över folkens huvud. Gemenskapen inom EU är stadd förruttnelse.  Inte olikt det som är orsaken till upproren  i nordafrika, maktutövning över folkens huvuden. Äkta gemenskap skapas längst ned. Där finns också kampen, som kommer att förändra den politiska kartan på sikt. Det visar de modiga araberna som trotsar maktens lakejer.

Nordafrika exploderar Iran står på tur ?

Muammar Khaddafis Libyen står i brand. Alla större städer förutom Tripoli verkar behärskas av demonstranterna. Khaddafi vet att han sjunger sin svanesång. Likt Hitler (andra likheter inga) i sin bunker -som i detta fall-  i enklaver i Tripoli- gör han sin slutplädering. Som Hitler sa; ni har inte uppskattat mig, jag är inte er värdig längre. Något i den stilen. Muammar Khaddafi går till världshistorien, som rabulisten, egensinnige maktutövaren.  Hans förtjänster att stå emot USA under lång tid, ska inte glömmas. Priset har dock varit högt, diktatur och bestraffningar vardagsmat. Folket har fått nog. Inom en vecka är han förmodligen upphängd, eller skjuten. Han har själv valt sin väg, och sitt bittra slut.  En sak bör berättas att när Khaddafi kom till makten var landet uppdelad i tre zoner i kolonialvälde, splittrad mellan Italien, Frankrike och USA-intressen. Muammer Khaddafi enade landet till föfång för kolonialmakterna, och framgång för folket.

När oljan kallar(nar)

Då blir Carl Bildt (m) Sveriges utrikesminister plötsligt fåordig och svamlig. Som nu med Libyien, där Khadaffis inlånade främlingslegioner skjuter på oskyldiga demonstranter, som vill får bort envåldshärskaren Khadaffi, och hans släktdynasti som spridit skräck i landet, sedan lång tid. Då säger Carl Bildt att ”det bör bli lugn och ordning” i landet där medborgare skjutis ihjäl. Bildt påstår att det är ”klaner som står mot varandra”, osv. Visst men klanen vid makten utrustar militärplanen och bödlarna, som skjuter ihjäl oskyldiga. Det är för mycket för Sveriges utrikesminister att ta i. Oljan och gasen till Italien och EU, täpper till truten på vår skamlösa utrikesminister, som är misstänkt för att hålla ”klaner” kvar vid makten i Sudan, med samma agenda; att skjuta och fördriva medborgare i södra Sudan. Bilden av Carl Bildt (m) klarnar.

Ilija Batljan (s) ett tecken i tiden för socialdemokaratin i upplösning

Nynäshamnpoltikern Ilija Batljan (s) har tröttnat på landstingsuppdraget som ett ”s” i leken. Det är inte tillräckligt inkomstbringande kan man förmoda. Batljan säger att ”sådana är villkoren idag”, han menar förmodligen att steget till näringslivet är kort. Göran Persson (s) som efter sin regerings-chef-position gick till ”påverkans-industrin” en reklambyrå, kännetecknar, andan inom socialdemokratin idag. Tidigare gjorde en norrländsk s-politruk processen kort med politik och blev bankdirektör i norrland. Det hade varit så gott som omöjligt på den ”gamla goda tiden” då rörelsen var i rörelse. Idag har arbetarrrörelsen vuxit samman med kapitalet gränsöverskridit och blivit oförskämd mot sin egen historia, där klassamarbete med arbetarudd var en realitet, med devisen det som är bra för kapitalet är bra för arbetarrörelsen. Idag är devisen utplånad i så motto att rörelsen stannat av och blivit integrerad med näringslivet. Motsättningen mellan kapital och arbetarrörelse är upphävd. Privatiseringen är melodin och den globala indvidualiteten ett faktum genom synen att allt går att köpa med lite kapital. Den som inte fattat det är ute ur leken, och har sig själv att skylla. Ilija Batljan (s) har lärt sig det. Svikare ja, men vad har han svikit ?

Filosofiska rummet undviker verkligheten

Filosofiska rummet går på söndagar i p1. Olika ämnen diskuteras. Idag nyttan av att läsa böcker. Visavi onyttan med detsamma. Kioskdeckare och litteratur mot näringsrik skönlitteratur. Vad man inte tog tag i är frågan om vad som ska finnas på våra bibliotek i nära framtid. Ity privatiseringen går fram med tankar som inte alltid hör hemma på bibliotek. Kaféhörnor och babbelhörnor ska ersätta böcker i värsta fall. Varför filosoferna inte passar på att matrialisera sitt resonemang vet bara dom.

Inte bara utlänningar som utnyttjas på svensk arbetsmarknad

Konflikt idag handlar om människohandel med utlänningar, som kommer hit på byggen etc. och arbetar gratis. De provanställs t.ex och sparkas som odugliga efter efter ett tag. Svenska män med psykiska åkommor eller andra funktionshinder socialt relaterade hamnar i händerna på skrupelfria ”byggmästare” som efter att männen jobbat ett projekt färdigt, inte får ut ett rött öre för sitt arbete. Oftast har arbetaren jobbat svart och har därmed förlorat alla möjligheter att få ut ett öre genom någon form av process mot ”byggmästaren”. Ofta hoppar svartjobbaren på ett nytt svartjobb med kanske samma resultat. Vilket är en ekonomisk katastrof för svartjobbaren, som inte kan betala sina räkningar och bostad etc, etc. Detta är profiterande på människor som av olika oraker jobbar svart, för att det passar den bäst. Svartjobbaren och arbetsgivaren är i symbios men det är arbetsgivaren som dikterar villkoren, med förödande resultat. ”Bygmästaren” finns på alla kända byggen som underleverenatör såväl på regeringskansliet, som SJ AB, eller annan större byggarbetsplats runt om i Sverige. Alla vet om detta,  men alla blundar, utom den som aldrig får ut sin lön.

Blommande tistlar i arabien

Arabländerna i nordafrika och längs röda havet är idag, en scen,  för förändring. Diktatorer som hållits flytande av väst, genom allehanda affärer, vaknar med ångest om de ännu inte fått fly, från tronen. Utanför palatsen galer tuppen var morgon, och där går ock slavarna, som gör uppror. Modern kommunikation gör det svårare för manipulatörerna vid makten att gömma förtrycket, i turistbroscyhrer, i färggranna tidningsreportage, ämnade för västerlänningar, resor till  solen. I Marakesh. I Tunis. I Sharm al´Sheijk. I Bahrein. Länder där våra topppolitiker, fått extra service i anfall av generositet från makthavare i regionen. Nu smalnar ögonen på ökenräven Khaddafi -den exentrisiske härskaren av Libyen- som lik hjälten Laurence av Arabien, viftar omkring på världens torg. Dollarbuntarna från de rika västländerna flyger som pappersdrakar och papperstigrar, då vulkaner öppnar sig. Askregnet dränker ljudet från kollaboratörernas skrik om rättvisa. En rättvisa som inte visat folket nåd, under åren av förtryck. Hånet från väst mot de usla araberna, tvingas i halsen på neokolonialisterna. Nyliberalerna har fått nya problem att förklara världen.  

Revolutionen är i sin linda, vägen till fullkomling lång, om den finns ens. Franska revolutionen har ännu inte fortplantat sig i arabiens själ. På väg blott.