Var på bokmässan. Är man sugen på kändisar ska man gå där. Du kan stå och spana i ett hörn och vips så dyker Lasse Brandeby upp tillsammans med Janne Josefsson. Brandeby som kryssar numera i motvind. Ingen vill ha honom. Kurtan är död.
Därför porträtteteras han som sjuk. Ömsom opererad för ditten ömsom för datten i Aftonbladet Nöje. Det är inte lätt att vara utanför som Reinfelt säger. Utanförskap skapar lidande. Därborta går förresten deckardronningen Liza Marklund. Hon som bytt agent och nu är i klammeri med moralpredikanterna med ärkedronning Bugge i täten som mässar om vilken typ Marklund valt som agent; en kille som minsann missahandlat sin kvinna för fyra år sedan. Ack sköna värld.
Här kommer Billgren konstnären, livs(k)levande intressant. Ensam utan sin sambo. Intressant. Kan det vara fnurra på tråden. Vem vet endast Hör och Se. Han är längre än jag trodde. Skådar allvarligt över vimmlet. Kanske gör han en tavla på hotellrummet. En tavla som påminner honom om vad han upplevt här i riket; Grotesko.
Två gula kycklingar kommer dimpades. Dom svävar fram mellan massan. Tidningen Voltaire använder kycklingar i sin reklam. Voltaier skämmer ut sig med för hög musikvolym; ett rockband och för mycket Konjak på Las-Vegas -disken. Den verkar aldrig ta slut. Poppar ständigt upp nya flaskor.
Voltaire har smak för Las-Vegas då en amerikanare står och glänser på golvet och på bardisken kan publiken göra av med pengar i en Jokerapparat.
Johan Norberg och Mattias Svensson Metro som brukar skriva Milton Fridmans epistlar upprepar att den heliga marknaden kommer att läka såren. Fast publiken vet bättre; den får pröjsa det hela.