De svenska moderaterna går snart ut med dekret om hur vi ska tänka. Tänk svenskt tänk riktigt är moderaternas direktiv som ligger i värmeugnen, och gräddas i skrivande stund.
Jag tänker inte svenskt om med det menas moderat-tänk. Jag tycker inte om bonusgubbar. Inte heller om en ojämlikhet som gör att klasskillnaderna i Sverige är skr(k)iande. Nyfattigdomen är här och barnfamiljer har inte alltid råd med vinterstövlar. Barnen går omkring i sunkiga jogginskor året runt.
Jag ogillar att försäkringskassan jagar stackars cancersjuka och påminner om att dödlighet är inget att oroa sig för.
Jag ogillar att major Jan Björklund mästrar i skolteve över föräldrar som inte har förmåga att hjälpa sina barn med hemläxor därför att de inte fattar texten eller talen.
Jag är tänker inte moderat-svenskt hellre globalt och undrar varför i helvete vi ska till Afghanistan för att ”försvara Sverige” när fienden finns mitt ibland oss, risken för en förlorad självbild som det nya moderata samhället, vill våldtaga oss med. Jag håller på Mohammed Ali (boxaren) som inte ville skickas till Vietnam på 1960-talet med orden; ”dom har inte gjort mig något” varmed han bröt mot de amerikanska tänket;tänk amerikanskt ;utrota ”indianerna”, och blev muslim.
Det är inte heller mig moderaterna vill åt främst. Det är nysvenskarna med fel religion och fel huvudbonad, och feltänk som är måltavla för främlingsfientligheten och klassföraktet som bakas i moderaternas ugnar.
Istället för 1920-talets skallmätning använder moderaterna språkets och enfaldighetens måttstockar.