Jonas Gardell individualiserar minoritetsdebatten skapar skamkänslor hos massan visavi försöker motarbeta skammen

Standard

Homosexuella är en sexuell minoritet i samhället. Annorlunda människor tilldrar sig massans ovilja. Det gäller allt från religösa minoriteter som sexuella-,  och andra minoriteter. Makthavarna har möjlighet att förstärka sin makt eller undandra sig kritik genom att inte göra någonting åt mobbingen eller förföljelse av minoriteter. I det förhållande kommer Jonas Gardell in i bilden. Han har blivit något av en ikon i branchen. Genom sina böcker och sin dramatik har Jonas Gardell lagt sig i debatten. Jonas Gardell har dock inte påverkat synen på homosexuella minoriteter. Däremot har han förstärkt avståndet till minoriteterna, genom att använda frågan i sina shower, som penningmagnat han blivit. Jonas ställer helller inte upp debatter, där genusvetare, och grundforskare i ämnet, skulle rubba Gardells närighet. För allt handlar om pengar när det gäller Gardell, hans mission går ut på att samvetsstämpla folk, och skapa skamkänslor, visavi försöka plocka bort det nämnda, men det fungerar inte, eftersom Gardellls penninghunger, hindrar en djupare debatt i ämnet.  

Näringslivet har sedan länge sett den kommersiella nyttan av sexuella minoriteter, människor som när de bildar par, är en icke föraktlig inkomstbringande källa. Där finns också Jonas Gardell i showbuisness branchen, och där skapar Gardell blott sprickor, och i värsta fall förstärker han fördomarna mot sexuella minoriteter. Homosexuella är vackra enligt Gardell. Inte vanliga. Den här synen är förståss ingen någon ”elak beräkning” av Gardell,  mer ett uttryck för Gardells egna fördomar, mot sig själv, och andra.

Äntligen Nordkorea har brytit isoleringen. Björklund (fp) en av Europas sämsta skolminister

Standard

Äntligen har Nordkorea brytit den pådyvlade internationella isoleringen. Gratulerar Nordkorea till en lyckad raketuppskutning. Nu siglar en nordkoeransk satelit runt världen. Den tekniska isoleringen från USA  och Japan är bruten. Väst skäller som bandhundar att nu är Nordkorea mer isolerad än tidigare. Som om sanktionspolitiiken från nämnda drakar vore tänkt som något annat -än isolering-  nu är den defenitvt  bruten med en nordkorensk raket.  Sveriges radio ställer upp i ylandet ingen på Sveriges Radio tänker tanken att Nordkorea har rätt att delta i rymnden som alla andra rymndnationer, -där vi iSverigedeltar med hull och hår sedan 40 år tillbaka i i tiden med Esrange basen i Kiruna.

Sveriges skolor  går kräftgång, de blir sämre och sämre. Matematik och läsning, två viktigaste grundämnen faller med Björklunds (fp) goda minne. Fortfarande skyller alliansens företrädare på ”sossarnas flumskola”- trots att fjärdeklassarna som ingår i studien började sin skolgång på alliansens tid,  med Jan Björklund (fp)  som spinndoktor och skolminister.

Ingen i den verklighetsisolerade media säge något väsentligt om varför dagens flumskola  ger sådana dåliga resultat.  De s.k ”friskolorna” med lärarlösa lektioner etc. skördar offer, alltså,. Skolministeriet kliar sina isolerade celler.  Skolverket kommer med kraftlös kritik.

Totala snuskriget utlovas som Gobbels utlovade mot ryssen

Standard

Hitler talade om totala kriget. Gick mot ryssen. Fick på pælsen. Køldrekord plus ryssarnas envetna kamp tog livet av Adolf Hitlers trupper. Idag utlovar svenska alliansen det totala kriget mot EU. Spænnande om det vore fråga om viktigare saker æn snus. Alliansen vurmar før alkohol, snus och brænnvin. Som en gammal slagdænga. Snus och brænnvin tar livet av folk læppcancer och levercancer. Snusket på våra sjukhus dær gammalt blod blandas med kvarglømda glasspinnar och otorkade spyor ær allvarlig symptom på hur EUs upphandlingsrekord førsæmrar -inte bara vård ocgh omsorg- också stædning. Universitetssjukhuset Karolinska i toppen i bottenrekord før stædning och snuskrekord i Sverige. Alla stora sjukhus har samma upphandlingsproblematik. Lægst bud vinner som på gamla tidens fattigvård.

Utanförskap ett retoriskt uttryck som avhåller alliansen att ta sitt ansvar

Standard

Uttryck som folk känner som arbetslös eller fattig är inte samma som verkligheten, och ett politiskt ansvar. .. Fredrik Reinfeldts (m)  favorit mantr, är begreppet utanförskap. Vad han gör då är att han applicerar en människas känsla, av att vara annorlunda, än de som har jobb, och dom som har lyckan av ett hem, som misslyckade människor, vars framtid är osäkrad, på grund av dålig initativförmåga, och egna tillkortakommanden. Därmed avhänder sig Fredrik Reinfeldt (m) från sitt ansvar som politiker, att skapa en framtid för arbetslösa, och bostadslösa fattiga människor.Begreppet gömmer alltså en politikers allra största skyldighet.  Tyvärr har de flesta gått på den här sortens cyniska retorik, och härmar högerpoltikern utan att förstå vad begreppet innebär -oansvar och stämplingar mot enskilda människor-, och medborgare- i Sverige. Politik kan därför föras för priviligerade grupper i samhället, ifred från krav i ett klassamhälle, som blir värre och värre, för dom som inte har pengar, bostad,  och kontakter. Sluta härma Reinfeldt (m,) avslöja  istället alliansen, och deras Gobbelsfasoner.

En författare är vad hon/han skriver inte vilken politik som förs

Standard

Björn Wiman kulturchef på Dagens Nyheter, vill ta heder och ära av årets nobelpristagare i litteratur, kinesen Mo Yan. Det är anmärkningsvärt att en högt uppsatt kulturchef har så dåligt på fötterna som Wiman när han attackerar Mo Yan. Jag vet ingen författare som direkt kan kvalificera sig i den divsionen som Mo Yan placeras i, nämligen politruken som skriver romaner, eller poesi. Inte ens Knut Hamsun norska diktaren, som officiellt var vän med tyska nazister, kan kvalicifera sig i divisionen partiideologen, och partigängaren.  

Författare är som alla människor beroende av och påverkade av sin omgivning, såväl politiska, som personliga. Ingen är opåverkad, och helt ”skuldfri” sin omgivning, det är en evig balansgång. Vad jag kan se och lyssna har Mo Yan, gått balansgång, och inte blivit ”politruken som skriver”. Man kan om inte annat läsa ut det av författarens långa nobelföreläsning i SvD 7.12.12 Kultur. Författaren skriver utifrån ”den enskilda människan”, som översättaren och Akademiledamoten Göran Malmqvist, betonar i SvD 7 december 2012.

Göran Wiman får ordentligt på skallen av sinologen Göran Sommerdal i Aftonbladet, 7 december 2012. Göran angriper Björn Wimans tendensiösa påstående, med vad som närmast är orkanstyrka. En djup vrede, över Björn Wimans kampanj mot Mo Yan. En kampanj, där Björn Wiman letat i skrymslena, för att komma åt Mo Yan, och hittat Herta Myller, en  författarinna som hyser agg mot Mo Yan, som ”inte tagit parti för den fängslade Liu Xiaobo under pressträffen”.

Attack av det här slaget känns som kalla krigets dagar, då väst var tvungen av storebror att fördöma de misshagliga för storebror i väst. I detta fall verkar Björn Wiman tappa tyngden på sina egna tår, och skamstämplar DN Kultur med bravur för lång tid.

Angele Bermudez-Svankvist chef på Arbetsförmedlingen spelar elakt spel med arbetslösa, och alliansen som couche

Standard

Chefen på Arbetsförmedlingen spelar ett elakt spel med arbetslösa, där de är brickor som flyttas runt på det mest nedriga sätt på spelplanen. Blott 2 procent får jobb med de s.k coucherna som gör arbetslöheten till individuella problem. Inte strukturella arbetsmarknadsproblem, som arbetslösheten alltid varit. Arbetslöshet är beroende av deninhemska efterfråganpå varor och tjänster. Den är också beroende av exportindustrin. Idag minskar efterfrågan av svenska varor utomlands, eftersom hela Europa befinner sig i fritt fall ekonomiskt. EU-området är Sveriges exportområde framförallt. Den stora satsningen på coacher som alliansen gjort, har ingen förankring i verkligheten.

Den är blott en skepnad och man använder couchningen, som att bota cancer med huvudvärkstabletter. Patieneten dör naturligtvis. Svensk arbeteslöshet ökar med en alliansregering, som tittar på den döende patienten. Vi är snart uppe i öppen arbetslöshet på mellan 8-10 procent. Istället borde regeringen stimulera efterfrågan i Sverige (svårt påverka exporten) genom nödvändiga pengar till klassisk arbetsmarknadspolitik, som utbildningsinsatser, och pengar till krisbrancher,  som p.g.a av att exportindustrin viker har problem. En kenyansk satsning med statliga pengar till krisbrancher är nödvändig idag plus arbetssatsning på infrasrtukturen skulle skapa många arbetstillfällen. Det gäller också pengar till kommunerna och de kommunala inrättningarna, som idag minskar anställda,  och drar åt svångremmen.

Den Goda Människan Från Snö

Standard

I katastrofsituationer framträder ett mänskligt drag som ligger dold i vardagens trivialtet. Den goda människan framträder. Som ur dimma lösgör vardagsmänniskan sina inre krafter, och hjälper den okända grannen. Hämtar skyfflar och spadar, gräver sig framtill grannens bil, som sitter fats i snömassornas skruvstäd,  under snömassor, som vräker ned och aldrig sinar. Pratar med människor, som annars vimlar förbi. Katastrofen svetsar samman människor på anmärkningsvärt sätt. En inneboende solidaritet ett pompöst uttryck måhända, ”vilande personlighet” framträder, när människor plötsligt utsätts för extraordinära påfrestningar. Negativa utfall,  hörs blott i undantagsfall, och riktas mot ”myndigheterna”,  ”som inte gör vad de förmår”  i snökaoset, och som förvandlat vardagens triviala hemfärd till hus, och familj eller blott katten, till ogenomförbart, ett tragiskt skådespel, vardagsmänniskor, familjer, splittras för några timmar, i det högeffektiva tillrättalagda ”växthusskådespelet”, som annars upprepar sig, dag efter dag, för att de förmenta hjulen, ska rulla. Vi i civilasationens gottbod, får känna på hur naturens nycker, kan slå vardagen i spillror. I den bortskämda av världar, får människor lukta på när den mänskliga faktorn, krockar med naturkrafter, då solidariteten mellan människor, förenar hellre än splittrar människan, över alla politiska spel, som plötsligt ter sig, ovidkommande och banalt. Kanske borde vi ha flera katastrofer, som lösgör mänskliga kapaciteter, där den ”fula människan” undertrycks, utan att något egentligen förloras, och egoismen, får pisk, och känna sig körd, åtminstone för några timmar, i  en värld, där ohejdad egoism premieras dagligen, hos sårbara medborgare, som har så mycket gemensamt.

Besvärade intervjuoffer i radio p1 nyheter går inte programledaren tillmötes

Standard

Programledaren försöker pressa fram att situationen i Syrien är pressad för den syriska regeringen. Programledaren får inte napp hos intervjuoffren bl.a en finländare som säger att läget är stabilt för regeringen och ”rebellerna” har inte kontroll mer i småbyar på landet, och kan inte stå upp med sina vapen mot regeringsstyrkorna. Sedan går programledaren igång med USA-lögnen om giftet Sarin som är ett kemiskt vattensamansatt blandning tänkt för yttre hot mot länder som USAs och Israels trupper om de kan tänkas attackera Syrien. Trots att programledaren inte heller här får svar som hon ösnkar, vänder hon sig till vad USAs president sagt om ”kemiska vapen” och den syriska regeringen. Hon klamrar sig fast vid en bild av Syrien, som hon tydligen fått order om.

Sörskogen ett fotbollslag som inte finns mera

Standard

Det lönar sig inte att trakassera hbt-lag har fotbollslaget Sörskogen i Huddinge fått erfara. Efter att mött hbt-laget Skyttarna (min översättning) under ständiga trakasserier av Skyttarnas spelare, med starka ”sexisitska” glåpord unde hela matchen, enligt Skyttarna, tog lagledningen för Sörskogens a-fotbollslag det -för fotbollssverige unika beslutet-, att  alla spelare avskedas med omdelbar verkan.

 

 

Wolfgang Hansson Aftonbladet tillhör massmedia- ligisterna

Standard

Den här journalisten må vara betald dubbe, först av Aftonbladet sedan av CIA. Ty han är CIAs rörpost på Aftonbladet. Nu påstår han att ”Syriens regim är på väg att falla, och Syrien är desperat” och ”ska använda kemiska stridsmedel, mot sin egen befolkning”. Inget kan vara felaktigare. Syriens regering gör allt för att stoppa al Quaida som idag bombar här och var i Syriens större städer, för att destabilisera regeringen. Syriens regering har inga kemiska medel i närheten av terroristerna, för att terroristerna kan komma att använda sådana för att destabilisera regeringen. Och skapa skräck bland befolkningen, vilket al Quaida har som huvuduppgift idag. De utländska ligisterna i Syrien är CIAs trupper, som är den största faran för medborgarna i Syrien. Den syriska regeringen visar inga tecken på att ”falla,” snarare har regeringen stabiliserat läget, det är i sådana lägen USA går ut med desinformation. Det är CIAs taktik som framförs i Aftonbladet av en massmedialigist.